Den högre utbildningens roll i en digital tid – ny temarapport

I dag presenterar Digitaliseringskommissionen sin fjärde och sista temarapport Den högre utbildningens roll i en digital tid. Rapporten fokuserar på universitets- och högskoleväsendet och de möjligheter och utmaningar som följer av digitaliseringen.

I rapporten presenteras ett manifest i syfte att driva fram en ändrad inställning till digitaliseringen hos universitet- och högskolor. Målet bör vara att Sverige ska vara ledande i den digitala transformationen av högre utbildning och förmedla högkvalitativ digital kompetens för livslångt lärande inom alla områden.

Flera förslag läggs fram bl.a. kring att stärka samverkan med näringslivet, att utforma utbildningar utifrån arbetsmarknadens behov och att öka flexibiliteten för att göra utbildningarna relevanta och anpassningsbara för alla individer oavsett livssituation.

Ladda ner rapporten: Temarapport 4_Den högre utbildningens roll

Författare av rapporten är Jan Gulliksen professor och dekan på KTH och ordförande i Digitaliseringskommissionen.

Kontakt

Jan Gulliksen, ordförande

Mobil: 073-037 39 30

AnnSofi Persson-Stenborg, kanslichef

Tel: 08-405 53 14, Mobil: 070-274 99 73

Digitalisering för ett hållbart klimat – ny rapport!

I dag presenterar Digitaliseringskommissionen sin tredje temarapport Digitalisering för ett hållbart klimat. Rapporten handlar om vilka möjligheter digitaliseringen ger att minska människans påverkan på klimatet. Den belyser flera frågeställningar, bl.a. hur kan man analysera digitaliseringens effekter på klimatet? Hur stor minskning av de globala utsläppen av växthusgaser skulle digitalisering kunna leda till? Vilken roll spelar storstäder för klimatförändringarna och inom vilka områden har digitaliseringen särskilt stor potential att bidra med lösningar på storstäders problem? Vilken roll spelar kunskapsuppbyggnad och människors beteenden för att förändring ska komma till stånd?

Rapporten finns att ladda ner här.

Författare i rapporten är:

Matilda Gennvi Gustafsson Sustainability Director på Ericsson, som skriver om hur digitalisering kan göra stor skillnad för att minska viktiga industrisektorers koldioxidutsläpp och presenterar forskning som kvantifierar digitaliseringens sannolika effekter på den globala minskningen av växthusgaser fram till 2030.

Anna Kramers forskare vid Centre for Sustainable Communication (CESC) vid KTH och chef för avdelningen för miljöstrategisk analys, som fokuserar på smarta hållbara städer och beskriver hur de möjligheter som digital teknik ger kan tas tillvara för att bidra till att nå städers klimatmål. Artikeln ger ett ramverk för hur digitaliseringens effekter kan analyseras och beskriver möjligheter och hinder för att teknisk innovation i städer ska få ett genomslag.

Karl Palmås docent vid avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Chalmers tekniska högskola, som resonerar kring städers speciella förutsättningar för att skapa ny kunskap, att samarbeta i skapande processer och att driva experiment som kan främja nya, mer hållbara levnadsmönster.

Per-Erik Holmberg affärs- och projektutvecklare på RISE ICT (Swedish ICT), som beskriver ett scenario för digitaliseringen av transportsystemet och hur det skulle kunna påverka vår vardag och vårt samhälle. Han pekar på att tekniken redan finns, det är snarare affärsmodeller, ramverk och beteenden som måste förändras för att scenariot ska förverkligas.

 

Intervjuer 2016: Karl Palmås

KarlPalmas

Karl Palmås är medlem i Digitaliseringskommissionens expertgrupp och till vardags docent vid Chalmers tekniska högskola. Här svarar Karl på frågor om vilka råd han vill ge till politiker och medborgare för att Sverige ska bli bäst på digitalisering.

Vad är ditt råd till människor i Sverige – vad är viktigast att känna till när det gäller digitaliseringen?

Stirra inte för mycket på mobiltelefonen, för då missar du vad som pågår omkring dig! Om man vill förstå digitalisering som samhällsprocess bör man – istället för att enbart fokusera på den tekniska lösningen i sig – lyfta blicken för att se vilka omgivande processer som ett viss digitalt verktyg kopplas upp mot, och vilka ändamål det mobiliseras för. Ett exempel: I min artikel i Digitaliseringskommissionens kommande temarapport ”Digitalisering och hållbart klimat” pekar jag på hur digitala apparater – när de inflikas i en urban infrastruktur – möjliggör uppkomsten av nya former av kunskap kring individers och gruppers beteenden.

Vilket är ditt råd till den som är yrkesverksam?

Sannolikt har du redan hört att din yrkesmässiga kapacitet stärks av kontinuerlig kompetensutveckling kring digitala verktyg. Tänk även på att sådan kompetensutveckling även stärker din förmåga att som medborgare tänka kring önskvärda framtider. (Goto sista frågan.)

Vilket råd skulle du ge till en organisationsledare som ska ta sig an digitaliseringen av verksamheten?

Det var 15 år sedan jag agerade managementkonsult inom det som då var ”nya” medier, så jag är nog lite rostig när det gäller rådgivning. Har dock tagit med mig en lärdom från den erfarenheten: De tankar som vi försökte sälja in då – om hur digitaliseringen möjliggör en mer ”personaliserad” relation till kunder – kom långt senare att bli riktigt effektiva. Antar att detta säger något om vikten av att ha realistiska målsättningar vid implementeringen av digitala verktyg, och om vikten att skapa ett klimat där medarbetare vågar ställa så kallade ”dumma frågor” till leverantörer och rådgivare.

Vilken fråga är viktigast för politiken att lösa för att Sverige ska vara bra på digitalisering?

Politiskt arbete handlar om att koka ned en samling motsatta hållningar till en gemensam riktning. I en demokrati är detta i allmänhet ett mödosamt arbete som kan kännas långsamt, framförallt om man jämför exempelvis Sverige med mer snabbfotade statsbildningar. I min text i temarapporten diskuterar jag stadsstaten Singapore. Samtidigt är detta konsensusskapande centralt för att skapa robusta och klara ramar för exempelvis digitalisering.

Dock ser jag att även de som verkar inom politiken bör medverka till att politisera frågan om vår digitala framtid. Denna socio-tekniska framtid kan, i högre utsträckning än idag, sättas på spel. På ett grundläggande plan kan detta innebära att politiken motverkar inlåsning i särskilda teknologier, genom att verka för öppna standarder. Samtidigt, på ett mer övergripande plan, kan politiken verka för att sprida kompetens så at teknik utvecklas från flera, ofta motsatta, positioner. Notera hur det – för inte så länge sedan – fanns alternativa positioner kring organiseringen av produktion i Sverige: En brokig samling forskare, företagsingenjörer och fackföreträdare byggde konkurrenskraftiga alternativ till löpande bandet. Sådana alternativa konstellationer saknar jag i anslutning till digitaliseringen.

Vilken digitaliseringsfråga skulle du helst själv vilja ställa och svara på?

Frågan lyder: ”Vem skapar våra framtidsvisioner om det digitaliserade samhället, och vem kan få dem att bli tekniskt realiserade?” Mitt svar: Jag skulle vilja omformulera den frågan, eftersom den antyder att det går att ”tänka fritt” kring digitaliseringen utan att ha någon susning om teknologin; att teknisk förståelse blott är en instrumentell kunskap som tar vid i implementeringen av en fritt flygande vision. Tvärtom: Vår föreställningsförmåga om den digitaliserade framtiden är beroende av vår förståelse av teknologin. Dessutom är det mer sannolikt att en teknologiskt förankrad vision realiseras. Det är i denna mening som ”demokratisering” av digital kompetens är som viktigast.

 

Det sociala kontraktet i en digital tid – ny temarapport från Digitaliseringskommissionen

Digitaliseringskommissionen presenterar i dag en ny temarapport: Det sociala kontraktet i en digital tid. Rapporten undersöker hur förutsättningarna för det sociala kontraktet förändras på grund av digitaliseringens transformerande kraft. Rapporten kan laddas ner här Temarapport Det sociala kontraktet

De frågeställningar som rapporten belyser rör flera olika samhällsfrågor. Vad innebär jämlikhet när samhällets insatser för den enskilde i t.ex. vård, skola och omsorg kan ges på helt nya sätt och i högre grad individualiserat? Vad kan och bör det statliga åtagandet vara och vilka rättigheter och skyldigheter bör den enskilde individen ha? Den personliga integriteten utmanas av själva kärnan i digitaliseringen, möjligheten att samla in, analysera och använda data för utveckling av tjänster och produkter. Vilka möjliga lösningar finns på detta dilemma? På vilka sätt förändras formerna för delaktighet i demokratin som utvecklats under industrisamhällets framväxt? Ett grundläggande villkor för hållbar välfärdsutveckling i det digitala samhället är utvecklingen av humankapital. Ett reellt livslångt lärande behöver möjliggöras. Hur svarar den högre utbildningen upp mot dessa behov?

Rapporten innehåller artiklar av följande författare:

Anders Ekholm menar att på samma sätt som invånare ger staten beskattningsrätt och våldsmonopol eftersom kollektivets och individens bästa sammanfaller, måste data från medborgarna ingå i samhällskontraktet.

Karim Jebari beskriver att en konsekvens av att de senaste decenniernas välfärdsreformer haft den rationella konsumenten som utgångspunkt är att efterfrågan på vård inte alltid överensstämmer med vårdbehov. De med större kunskaper och socialt kapital efterfrågar mer vård än de behöver. Och de med mindre kunskaper efterfrågar för lite. Digitaliseringen kan lösa dessa problem.

Jakob Heidbrink lägger grunden för en bred diskussion om vad enskild frihet och personlig integritet kan tänkas betyda i digitaliseringens tidevarv, och hur detta förhåller sig till offentliga myndigheter och förvaltningar samt till förväntningarna på den service som det allmänna levererar.

Marie Demker och Ulf Bjereld beskriver hur digitaliseringen har bidragit till en individualisering av samhället och därigenom vidgat avståndet mellan medborgarna och de politiska partierna. Men den teknologiska utvecklingen ger också verktyg som, rätt använda, kan bidra till att stärka medborgarnas demokratiska delaktighet.

Lars Haikola beskriver den svenska högskolans syften, struktur och organisering samt hur detta passar in i det digitala samhällets behov av kompetens, kompetensutveckling och livslångt lärande.

Lars-Olof Pettersson skriver om de förslag och modeller för vuxnas kompetensutveckling som lanserats för att lösa det ökade behovet av kompetens som uppstår vid förändringar på arbetsmarknaden. Han lyfter fram vilka frågor som är centrala att besvara i kommande förslag på lösningar för det livslånga lärandet.

I rapporten finns tre scenarion av forskare från RISE (Swedish ICT) som beskriver trender och användning av digitaliseringen i samhället i dag. Per-Olof Sjöberg beskriver trender inom hälso- och sjukvård, Claus Popp Larsen innovationskraft i hemmet och Carl Heath digitala möjligheter inom utbildning och skola.

Kontakt: AnnSofi Persson-Stenborg, kanslichef

Tel: 08-405 53 14, Mobil: 070 274 99 73

E-post: info@digitaliseringskommissionen.se

 

Det datadrivna samhället – ny rapport från Digitaliseringskommissionen

I dag presenterar Digitaliseringskommissionen sin nya temarapport ”Det datadrivna samhället”. Rapporten handlar om vad analys av stora mängder data innebär för vår kunskap och förståelse av människan, samhället och miljön och vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen för med sig.

Analys av stora datamängder används t.ex. när musiktjänsten på nätet ger förslag på nya låtar du kan tänkas vara intresserad av att upptäcka. Inom hälso- och sjukvårdsområdet kan analys av data användas för att förbättra cancerdiagnostik och utforma individuella vårdplaner. Miljön kan förbättras när analys av data t.ex. används för att styra trafikflöden.

Flera välkända skribenter medverkar i rapporten. Markus Bylund forskningsledare vid SICS Swedish ICT ger en översikt över området, Darja Isaksson digital strateg och medlem av regeringens innovationsråd diskuterar vad begreppet infrastruktur betyder i ett digitalt samhälle och vilka system och tjänster som behövs för att samhället ska fungera effektivt. Erik Lakomaa forskare vid Handelshögskolan i Stockholm fokuserar på företagens hantering av kunddata, vilka risker insamling och spridning av data för med sig, vilka krav som ställs på företagen och hur de kan agera. Anna Felländer digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank, Stefan Fölster chef för Reforminstitutet och Claire Ingram doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm lyfter fram hur digitaliseringen ger upphov till betydande värden som i dag inte räknas in i BPN. De menar att det sker en dold ökning av välståndet, som med tiden kan bli så omfattande att de vanliga makroekonomiska instrumenten tappar betydelse, om de inte uppdateras.

Temarapporten är den första av fyra rapporter som kommer att presenteras under året. Syftet med rapporterna är att ge ett underlag för en bred debatt om hur digitaliseringen påverkar samhället. De kommande rapporterna tar upp frågor kring det sociala kontraktet, livslångt lärande och digitalisering för hållbart klimat.

Läs rapporten här: Temarapport Det datadrivna samhället juni 2016