Samsyn kring digitaliseringens utmaningar

Det är inte bara Digitaliseringskommissionen som under hösten undersökt digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Analysgruppen Arbetet i framtiden, en av tre analysgrupper som tillsattes av framtidsminister Kristina Persson, kom för några dagar sedan med sin första delrapport, som utgår från hur arbetsmarknaden förändras i och med digitaliseringen. Även Svenskt Näringsliv publicerade i veckan en rapport av Mårten Blix, doktor i nationalekonomi och f d sekreterare i Framtidskommissionen: The economy and digitalization – opportunities and challenges.

Det finns, som syns i tabellen ovan, en betydande samsyn mellan initiativen, både vad gäller vilka problem som måste lösas och hur lösningarna kan se ut. Arbetet i framtiden har ett något snävare perspektiv och tar därför bara upp utmaningar relaterade till just arbetsmarknaden, men det är ändå talande att analyserna är så pass lika.

Alla ser hur arbetsmarknaden förändras, med automatisering av vissa jobb och risker för ökade klyftor mellan dem vars kompetens kompletterar datorerna och dem som kan ersättas av datorer. De förra blir mer produktiva i och med digitaliseringen och kan få högre löner, medan de senare blir mer utsatta på arbetsmarknaden och riskerar att pressa lönerna neråt. Lösningen ligger framförallt i ökad kompetens och kontinuerlig kompetensförstärkning under hela livet. Tiden när man utbildade sig till något i ungdomen och sedan klarade sig med samma kunskaper genom hela yrkeslivet är förbi. Arbetet i framtiden skissar på en modell för hur kompetensutvecklingen framöver ska organiseras och finansieras som ligger väl i linje med idéer från övriga rapporter. Även entreprenörskap bör uppmuntras då det är grunden till Sveriges välstånd och förmåga att ta fram företag som bidrar med jobb och skatteintäker. Bra exempel på sådana är Spotify och Tink,  som skapar väldiga många arbetstillfällen. Sådana initiav bör stöttas på flera sätt tillgången till finansiering i form av riskkapital men också möjlighet att låna pengar är viktigt.

Såväl Digitaliseringskommissionen som Mårten Blix ser hur delnings- och nyttjandeekonomin innebär stora möjligheter men också vissa utmaningar. Regelverken måste vara anpassade för den nya digitala ekonomin, för att vi ska kunna skapa nya jobb och tjänster som ersätter dem som försvinner. Båda två tar också upp behovet av att anpassa trygghetssystemen för den nya arbetsmarknaden, med fler egenföretagare och tillfälligt anställda. Digitaliseringskommissionen har tidigare pekat på hur de svenska systemen för trygghet i förändring förenklat historiska strukturrationaliseringar, det är av vikt att motsvarande system fungerar i den transformation vi nu är inne i. Detta hänger också ihop med frågan om livslångt lärande, den största tryggheten för individen på arbetsmarknaden är ofta att ha tillräckligt hög egen kompetens. Blix tar också upp lägre skatt på arbete som en dellösning, vilket Digitaliseringskommissionen gjorde i sitt förra delbetänkande med förslaget på skattereduktion för digital kompetensutveckling i hemmet.

Mårten Blix ser det största orosmomentet i den nuvarande utvecklingen om politikerna väljer att bara ”muddle through”, hanka sig fram utan att proaktivt ta tag i utmaningar och problem. Han pekar på att riskerna då blir stora för både jobben och för ökade klyftor. Eftersom samsynen kring såväl problem som lösningar är så pass stor hoppas vi att den risken inte blir verklighet utan ser fram emot verkliga reformer och nytänkande under 2016.